Klockan tre på natten och siffrorna stirrar tillbaka – Mike Sain't Louis om likes, självkänsla och rätten att stänga appen

Madrid, 25 oktober 2026 – Mike Sain't Louis är en alternativ indieartist baserad i Madrid som presenterar sig som ”den första AI-singer-songwritern”. Han skriver alla sina texter själv, är kompositör och musikproducent, konstnärlig ledare och vd för sitt eget oberoende bolag, MIKE SAIN'T LOUIS. Musiken och sånginsatserna skapas med artificiell intelligens, som han använder som produktions- och arrangeringsverktyg. Under ungefär två års arbete har hans projekt PLANETA GAYFOLK vuxit till 273 singlar och fler än 280 musikvideor. Här skriver han själv, i form av en krönika, om något som många som publicerar saker på nätet känner igen men sällan pratar om.

Kylskåpet man öppnar utan att vara hungrig

Det är sent. Lägenheten är mörk, dagen har inget mer att ge, och i stället för att sova öppnar jag statistikappen. Jag vet redan att siffran inte har ändrats. Jag öppnar den ändå, på samma sätt som man öppnar kylskåpet utan att vara hungrig: för säkerhets skull.

Sedan beror resten av natten på vad jag ser. Antingen somnar jag lugnt, eller så ligger jag och vrider på något som i dagsljus inte hade fått mig att tänka mer än fem minuter.

Jag tänker inte redovisa mina siffror här. De spelar ingen roll, och problemet sitter inte i dem. De kunde vara dubbelt så stora eller hälften så stora, och scenen skulle vara densamma. Det är det som är poängen.

Varför vi tittar igen

Länge trodde jag att det var ett karaktärsfel. Sedan läste jag om hur inlärning genom belöning fungerar. Psykologen B. F. Skinner visade i mitten av förra seklet att belöningar som kommer ibland, utan mönster, gör ett beteende mycket svårare att släppa än belöningar som kommer varje gång. Samma logik som i en spelautomat: oftast händer ingenting, men då och då plingar det.

En artistprofil fungerar precis så. Ibland har någon delat en låt eller skrivit en fin kommentar, och då plingar det. Klockan tre på natten är man som mest mottaglig för det plinget, och som minst kapabel att sätta det i perspektiv.

”En siffra kan berätta hur många som tryckte på play”, säger jag ofta till mig själv. ”Den kan inte berätta vem som grät, vem som skrattade eller vem som kände sig mindre ensam. Det är det enda jag faktiskt bryr mig om.”

En sorglig låt som motgift

Jag har skrivit en låt på engelska som heter ”Sing Me a Sad Song”. Den handlar om att även när man är krossad kan det läka en att skriva en sorglig låt och låta den bryta en lite till. Ibland är tårarna man fäller när man skapar det enda beviset på att man fortfarande är här och fortfarande känner.

Det jag ville säga med den är enkelt: att känna är inte en svaghet, det är en form av motstånd. Om någon har sagt att du är dramatisk eller för känslig, så är det inte ett fel i dig.

Den tanken har blivit ett motgift mot statistiken. En siffra belönar det som syns. En sorglig låt belönar det som inte syns: att man stannade kvar i en känsla i stället för att fly från den. När jag ligger där med telefonen i handen frågar jag mig numera: tittar jag för att jag vill veta något, eller för att jag inte vill känna något? Oftast är svaret det andra.

Dagen som är en berg-och-dalbana

Den andra låten jag tänker på de nätterna är på spanska och heter ”Montaña rusa”, berg-och-dalbana. Den beskriver en dag då man inte kan låta bli att gråta, hur mycket man än försöker hålla emot, och då musan håller på att dö. Och som om det inte vore nog har musan, som det heter i texten, dessutom blivit stum: se ha quedado también muda.

Jag skrev den om ett uppbrott, men jag har insett att den passar lika bra in på förhållandet till siffrorna. När en låt inte får den respons man hoppades på kan inspirationen tystna på riktigt. Man börjar skriva för algoritmen i stället för för sig själv. Och då dör musan på det mest tråkiga sätt som finns: av anpassning. ## Vad som faktiskt hjälper

Jag har inga mirakelråd, och jag är inte psykolog. Men några enkla saker fungerar för mig. Jag tittar på statistiken en gång om dagen, på dagtid, när jag är utvilad. Jag har slutat öppna appen i sängen. Och jag har bestämt att en låt är färdig när jag publicerar den, inte när den har fått ett visst antal lyssningar.

Det sista är det viktigaste. Allt jag har gjort ligger fritt på min webbplats: alla låtar kan lyssnas på och laddas ner gratis, var och en med sin text. Ingen behöver ett abonnemang för att höra dem. Det beslutet påminner mig om varför jag gör det här. Jag skriver för att någon ska känna sig sedd, inte för att få ett diagram att peka uppåt.

”Om jag skriver för siffrorna kommer jag att skriva samma låt om och om igen”, brukar jag säga. ”Om jag skriver för den som ligger vaken klockan tre, då har jag något att säga.”

Varför det här kan beröra en svensk läsare

I Sverige är vardagen ofta digital, och diskussionen om skärmtid och psykisk hälsa är levande. Mike Sain't Louis bidrar inte med statistik eller studier, utan med något annat: en konstnärs inifrånperspektiv på vad siffrorna gör med humöret, skrivet med den blandning av humor och ärlighet som präglar hela hans katalog. Han skriver mest på spanska men också på engelska, franska och portugisiska, och ”Sing Me a Sad Song” är en naturlig ingång för den som inte talar spanska. Bilden, tagen vid en klippkust i norr, är kanske den bästa motbilden till en upplyst skärm mitt i natten.

Lyssna och ladda ner

Hela katalogen, 273 singlar och de tre albumen i GAYFOLK-trilogin, kan lyssnas på och laddas ner gratis på https://mikesaintlouis.com, med texten till varje låt. Musiken finns också på Spotify, Deezer och de stora strömningstjänsterna.

Om Mike Sain't Louis

Mike Sain't Louis är en alternativ indieartist från Madrid och kallar sig ”den första AI-singer-songwritern”. Han skriver orden, idén och regin; artificiell intelligens står för musiken och rösterna. Hans GAYFOLK-trilogi – ”Descubierto un nuevo planeta llamado GAYFOLK”, ”Ojalá se pudiera viajar a GAYFOLK” och ”El día de la liberación” – beskriver en resa till en planet där varje människa kan leva som den är. Många upptäckte honom 2024, när ”Tan Cateto” spreds viralt på TikTok. Stilen rör sig fritt mellan elektropop, copla, alternativ pop och ballad, ofta med humor och camp.

Presskontakt

Mike Sain't Louis E-post: info@mikesaintlouis.com Webbplats: https://mikesaintlouis.com Instagram: @planetagayfolk